Marklig tycks mig nattens tid<br />
Di dunkla skuggor finner liv<br />
Jag skonjer en gestalt bredvid<br />
Mig sjalv, men har den liv?<br />
<br />
I okristlig timma<br />
Allskons ting jag ser<br />
Den morkaste av skuggor<br />
Med eld I blick sig sanker ner.<br />
<br />
En namnlos fasa kralar sakta<br />
Mot mig, den tycks mig betrakta<br />
Lamslir mig, dess ogon brinner<br />
Stumt, mitt skrik I natten svinner?.<br />
<br />
Nu nattens fasa krupit in<br />
I sjal jag ej kan kalla min<br />
Den harskar over hig och sinn<br />
Dess sjal var en ging min?.<br />
<br />
Si I nattens timmar<br />
Blir jag som forbytt<br />
Tills min gast mig lamnar<br />
Och nattens morker iter flytt<br />
<br />
Stel av skrack di natten stundar,<br />
Infor fasans makt jag blundar.<br />
Men, min vilja kuvad flyr<br />
Fasan iter sinnet styr?.<br />
<br />
Ej langre skonjs I morkret liv<br />
Ty fasan dvaljes inuti<br />
En sjal vars tid for manskligt liv<br />
For alltid tycks forbi<br />
<br />
Vid morgonbrackning fasan flyr<br />
Mitt sinne iter renas<br />
Men di solen I vastan gir ned<br />
Skall de tu iter forenas?.