Motorisk Afasi - Le Parkour lyrics

rate me

Jag trampar över allt som står i min väg,

ända tills, jag faller omkull eller hur?

Svetten rinner i nacken, ingen hinner i fatt mig

när jag springer när jag springer när jag springer

(gå nu) se vart du går,

jag trampa snett och så föll jag rakt ner i ett hål

Jag knöt mina skor och reste mig upp

och tog sen en två tre snesteg över ett gupp

Hoppade över det stora taket på skolmatsalen

med en fot på sopcentralen sedan ner på fotbollsplanen

Och så vidare med vinden i ryggen

jag hinner och springer och svetten rinner på ryggen

Jag ilar och rushar mellan bussar och bilar

vill hem igen så jag får borsta tänderna, duscha och vila

Hoppar, skuttar upp över en tegeltrappa

och det gick lika fort uppför som i nedförsbackar

Jag blottar min bringa, sliter mitt hår,

har laddat upp min kropp med att springa en mil eller två

Och trots mina för korta hälsener bär benen,

tills dess att tröjan är blöt som en tvättsvamp

Hälarna var trötta, jag tar stegen på tå,

jag trampa snett och så föll jag rakt ner i ett hål

Refr.

Jag knöt mina skor och reste mig upp

och hela jävla hjärna var som smör ?smegedesnupp?

Jag såg ett hål och tog dom tre stegen dit direkt,

och växlade historien mellan presens och imperfekt

pulsen är 113 bpm så länge hjärtan pumpar blod

jag fullkomligt flyyyger i mina gympaskor

det är så dags för ett frukostsnack,

jag saxade över en busshållsplats på jakt efter nått uppåtjack

(tre chokladkakor) det räcker med två

och vatten för att höja den obefintliga vätskenivån

vers efter vers är värst för mina knäskålar

ut på landsbygden och tvärs över gärdsgårdar

ingen runt omkring som skriker, bråkar och flänger

när jag springer över diken, åkrar och ängar

(Vurpar) När man inte ser vart man går

Skosnöret gick upp och jag snubblade ner i ett hål

(Afasi och Filten-en!)

Refr.

Jag knöt mina skor och reste mig upp,

och stod och väntade i en kvart för att hämta lite kraft

Med inställnigen att det du ser du är det du får

jag springer på en motorväg, åt helvete med elljusspår

Tre plus två är takten som börjar med två-fots tramp,

och aldrig slutar som Forrest Gump

Tungan hänger i mungipan som en låskolv,

jag flåsar, andas, flåsar för att undvika att få håll

(Stad efter stad) Land utan min bil,

men jag kutar beslutsamt med sjumila kliv

Slutligen vänder jag mig om och springer baklänges,

aslänge, allt som syns av mig är mina fartränder

(Å dammet från gatan) Jag stannar och pratar,

en bartender visar mig vägen (för han hade kartan)

Över och under, underlaget är asfalt, grus och betong, sand, sten, gräs, vass, urskog

Mina apostlahästar löper galopp,

till nån Galapagos-ö där vi travar och löper amok

Spring ner i ett hål, spring och glöm den

tillbaka hem, ner i sängen och vakna upp ur drömmen

Refr.

Och då trodde jag att du förstog att vi gjorde musiken som den borde va

Och då trodde jag att du förstog att vi gjorde musiken som den borde va

Och då trodde jag att du förstog att vi gjorde musiken som den borde va

Och då trodde jag att du förstog att vi gjorde musiken som den borde va