Liteförvirrad - Vilken Väg lyrics

rate me

[vers1]

Ligger och tänker, sömnlös i tankar

Undrar Vart på vägen det var som jag ramla,

Cellen känns rättvis, men ändå så fel,

Hade jag kunnat, så hade jag ändrat en del

Gripen och fängslad, dom körde migg till mamma

för identifiering, sen vet ni vart jag hamna

Men hennes ansikte, följer alltid med mig

Den besvikna blicken, bränner uti mig

bara ett av alla snesteg, jag tagit i livet

på Vägen jag vandrat, sen jag tog det första klivet

Har alltid kännt mig, störst bäst och vackrast

Som att ingen kan röra mig, och brukar aldrig backa

men se vart det ledde, fick 1år på kåken

Och har väntat tills nu med att skriva klart låten

Dom säger att fängelset, det ger en tid att tänka

jag tänkte inget speciellt, jag bara längta

[vers2]

Längta efter frihet, efter allt jag skulle göra sen

längta efter vänner, min familj & att komma hem

soliga dagar, tillsammans på stränder

Trevliga nätter, och främmande händer

Allt som man missar, hemma i staden

min syster som fick barn, jag var inlåst den dagen

Saker som händer och man inte kan va där

det känns djupt i hjärtat, jag lovar och svär

Ensam på natten, och tankar av oro

Många av tankarna gick till min bror

Jag hade knappt tid till att tänka på mig själv

försökte skriva en del, men det blev bara en -

Liten rad, kanske två och sen till papperskorgen

La mig sen och blunda, och öppna ögonen till morgonen

Och så gick tiden, & den gick ganska bra men

Inte förens nu, har jag funnit inspirationen..

[vers3]

Dom säger välj rätt väg, men hur fan ska man veta,

Vilken som är rätt, om man inte först själv får leta

Kolla och testa, kanske trampa nya stigar

En väg är inte alltid rak, om det inte är nåt jag missat

Vissa följer - andra genar, för trötta för att vandra

Många är rädda, för att inte va som alla andra

Jag är stolt för vem jag är, men inte allt som jag har gjort

Jag mötte ett problem på vägen, som plötsligt blev för stort

blev en av dom som tog en genväg, för att sopa ut problemen

Plötsligt var jag en av som bröt mot regler

Kom in på stigen, som så många har vandrat

Kanske skulle trampat en egen, och sett vart jag hamnat

Men det är lätt att välja den enkla, vem gör inte det

Framför den svåra, som känns som evighet.

Men kom ihåg, att se på hela livet som ett äventyr

Det är inte över för att dagen är, och morgonen gryr

[vers 4]

Ett problem går att fixa, men skaffa inte för många -

Sopa inget under mattan, du gör genvägar långa

Det tar tid för förändring, och resan blir tuff

den gnagande känslan av ångest som kväver dig på luft

vet inte ens nu om vägen jag nu valt är den rätta

Har valt fel så många gånger förr, men då alltid den lätta

Kämpar dagligen mot frestelser, men får knappt lukta på spriten

för då vet jag vad som händer.. tillbaka till skiten.

vägen jag valde förr, var inte den bästa

ett år av mitt liv, för att jag slogs och festa

Det har inte varit värt det, men är rikare på erfarenhet

lärt mig att livet är på allvar, förr såg jag det som lek

Det är lätt att ta frihet, som om den vore självklar

Men när den tas ifrån en, säg vad har man kvar?

När du inte själv får välja, när du ska träffa fru & barn

Din frihet, var rädd om den, det är det dyraste du har

Alt. slut. End.

[alt refr]

"Hur ska man veta vilken väg man ska gå

Jag kan inte svara på frågan om varför jag gjorde så

Dom visade Mig en väg, men Jag kände mig vilsen

Jag valde min egen, och Jag gick igenom isen..igen"