Cecilia Vennersten - Skogens Rå lyrics

rate me

Sitter och tänker på de gånger

Som min mormor kom och hälsade på

Och jag minns än i dag den sagan

Om de älskade två

För det var en gång

En trött och ensam man vid en tjärn

Och han drömde om

Att få hålla någon kär

Hör hur rävarna viskar

Se hur ugglorna flyr

Alla tjädrarna spelar på en avlägsen myr

Hon försvann mellan furor

Med ett klingande skratt

Så förförisk men svår att förstå

Hon är skogens rå

Borta var förnuft och klokhet

Det hjälpte inte alls vad någon sa

Skogens troll de smög omkring och tissla

”Att detta är galenskap”

Alla älvorna kom

Och förmanade;

”Glöm bort och vänd om”

För ett lynnigt rå

Sägs att ingen kan lita på

Men han blev förtrollad

När hon plötsligt försvann

Han sprang efter och ropade

”Säg mig ditt namn”

Hon försvann mellan furor

Med ett klingade skratt

Så förförisk men svår att förstå

Hon är skogens rå

Trots att alla djuren

Här är dina vänner

Är du lika ensam som jag

Trots att alla varnar för det här som händer

Lova mig att komma tillbaks

Så vid gryningen

Sågs de sitta tillsammans igen

För som mormor sa;

Störst av allt är kärleken

Om du någonsin hittar

Fram till kärlekens tjärn

Ska du stanna och lyssna

Jag vet att de är där

De försvann mellan furor

Med ett klingande skratt

Hon är nyckfull men han kan förstå

För hon är skogens rå

Skogens rå förtrollar

Är ett lynnigt väsen